Tillbaka. Nästan.
Jaha det var mig en ordentlig pärs jag har gått igenom. Har inte orkat att skriva i bloggen tyvärr.
I tisdags förra veckan jobbade jag hela dagen. Det var otroligt kämpigt men jag gav mig inte. När jag kom hem den kvällen hade jag 39.5 i feber. Och jag kände bara att det som INTE FICK HÄNDA hade hänt. Jag som var i full gång med träning och soppor. Febern höll sig mycket hög ända fram till lördagskvällen. Under söndagen - igår - började den sjunka som tur var. Men vad hände istället?? Min röst försvann helt och hållet. Och den är fortfarande borta. Saknar den. Det är mycket frustrerande att bara kunna viska.
Vi har varit i kontakt med sjukvårdsrådgivningen. Jag undrade om jag kanske skulle kunna gå och jobba imorgon eftersom det är den dagen jag inte ska sitta i telefon, utan kan göra lite annat. Men det fick jag absolut inte, sa sjuksköterskan. Blev även belagd med totalt talförbud. Ska inte ens viska - det enda som jag kan göra - eftersom det anstänger stämbanden mer. Fan också, rent ut sagt! GRRRR!!
Vet att det heter tiga är guld, men jag håller inte med!!! Jag vill komma igång med träningen igen, jag vill jobba igen. Imorgon är min sista sjukdag. Om inte rösten behagar pallra sig tillbaka så måste jag till läkaren för ett sjukintyg på onsdag morgon. GRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Viktnedgången då? Jodå, den har flytit på rätt bra trots att jag inte kunnat träna på över en vecka. Tack och lov. Måtte den fortsätta med det. Har inga mått eller exakta kilon i huvudet nu, tar det på onsdag, när det är dags för ny vägning.
Men jag har i alla fall gått ner 6.8 kg totalt, så mycket vet jag. Och det känns jättebra!
I tisdags förra veckan jobbade jag hela dagen. Det var otroligt kämpigt men jag gav mig inte. När jag kom hem den kvällen hade jag 39.5 i feber. Och jag kände bara att det som INTE FICK HÄNDA hade hänt. Jag som var i full gång med träning och soppor. Febern höll sig mycket hög ända fram till lördagskvällen. Under söndagen - igår - började den sjunka som tur var. Men vad hände istället?? Min röst försvann helt och hållet. Och den är fortfarande borta. Saknar den. Det är mycket frustrerande att bara kunna viska.
Vi har varit i kontakt med sjukvårdsrådgivningen. Jag undrade om jag kanske skulle kunna gå och jobba imorgon eftersom det är den dagen jag inte ska sitta i telefon, utan kan göra lite annat. Men det fick jag absolut inte, sa sjuksköterskan. Blev även belagd med totalt talförbud. Ska inte ens viska - det enda som jag kan göra - eftersom det anstänger stämbanden mer. Fan också, rent ut sagt! GRRRR!!
Vet att det heter tiga är guld, men jag håller inte med!!! Jag vill komma igång med träningen igen, jag vill jobba igen. Imorgon är min sista sjukdag. Om inte rösten behagar pallra sig tillbaka så måste jag till läkaren för ett sjukintyg på onsdag morgon. GRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Viktnedgången då? Jodå, den har flytit på rätt bra trots att jag inte kunnat träna på över en vecka. Tack och lov. Måtte den fortsätta med det. Har inga mått eller exakta kilon i huvudet nu, tar det på onsdag, när det är dags för ny vägning.
Men jag har i alla fall gått ner 6.8 kg totalt, så mycket vet jag. Och det känns jättebra!
Kommentarer
Trackback
